Fakta om suicid

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem – men självmord går att förebygga. Genom att öka kunskapen, minska tystnaden och våga agera kan vi tillsammans rädda liv.

Suicid i Sverige

Under 2025 dog 1 220 personer i säkert fastställda suicid i Sverige. Ytterligare 165 personer avled i händelser där det fanns misstanke om suicid, men där avsikten inte kunde fastställas.

Mer än tre människor om dagen dör i suicid.
Drygt 70 procent av dem som avled 2025 var män.
Bland unga i åldern 15–29 år stod suicid för nästan en tredjedel av alla dödsfall.
Den högsta suicidrisken finns bland män som är 85 år eller äldre.
Omkring 11 000 personer vårdades 2024 efter suicidförsök eller andra avsiktligt självdestruktiva handlingar.

Statistiken visar bara en del av verkligheten. Bakom varje siffra finns en människa – och många närstående som påverkas. Källa: Folkhälsomyndigheten

Varför tänker människor på suicid?

Det finns sällan en enda orsak till suicidalitet. Självmordstankar uppstår ofta genom ett komplext samspel mellan människans livssituation, relationer, hälsa och tidigare erfarenheter.

När den psykiska smärtan blir överväldigande kan förmågan att se lösningar tillfälligt minska. Självmord kan då upplevas som den enda vägen bort från lidandet. Ofta handlar det inte om en önskan att dö, utan om att personen inte längre ser något annat sätt att orka.

Faktorer som kan öka sårbarheten är exempelvis:

depression, ångest eller andra psykiatriska tillstånd
tidigare suicidförsök
alkohol- eller narkotikaproblem
ensamhet, hopplöshet och känslan av att vara en börda
konflikter, separationer, sorg eller andra svåra förluster
mobbning, våld, övergrepp eller trauma
ekonomiska problem, arbetslöshet eller social utsatthet
svår eller långvarig fysisk sjukdom och smärta.

En riskfaktor innebär inte att en person kommer att ta sitt liv. Det går inte heller alltid att se vem som befinner sig i fara. Därför behöver varje människa bli lyssnad på och förstådd utifrån sin egen situation. Källa: Folkhälsomyndigheten

Tecken på att någon kan behöva hjälp

Vissa berättar tydligt att de inte vill leva. Andra visar det på mer indirekta sätt. Tecken att vara uppmärksam på kan vara att personen:

uttrycker hopplöshet eller säger att livet saknar mening
säger att andra skulle få det bättre utan hen
drar sig undan eller förändrar sitt beteende
verkar nedstämd, orolig eller ovanligt upprörd
får problem med sömn, mat, arbete eller skola
börjar använda mer alkohol eller droger
pratar om döden eller söker efter sätt att ta sitt liv
ger bort ägodelar eller tar avsked.

Ibland finns inga tydliga tecken. Ta alltid en förändring som oroar dig på allvar.

Så kan du hjälpa

Ta kontakt

Berätta vad du har lagt märke till och fråga hur personen mår. Om du är orolig – fråga tydligt:

”Har du tankar på att ta ditt liv?”

Att fråga om självmord planterar inte idén och ökar inte risken. En rak och omtänksam fråga kan i stället öppna för ett livsviktigt samtal.

Lyssna

Lyssna lugnt och utan att döma. Försök inte lösa allt eller komma med snabba råd. Bekräfta det personen berättar:

”Tack för att du berättar. Jag hör att du har det väldigt svårt. Du behöver inte vara ensam i detta.”

Ta alla självmordstankar på allvar – även om personen tidigare har berättat om dem eller sökt hjälp.

Fråga om självmordstankar

Fråga om det finns konkreta planer, en tidpunkt eller tillgång till något som kan användas för att skada sig. Hjälp personen att få kontakt med vården eller en stödlinje och erbjud dig att följa med eller stanna kvar under samtalet.

Lova inte att hålla självmordstankar hemliga. Vid akut fara behöver du ta hjälp av andra, även om personen först säger nej.

Följ gärna upp efteråt. Ett meddelande, ett telefonsamtal eller en ny träff kan göra stor skillnad.

Om läget är akut

Om personen har konkreta självmordsplaner, har påbörjat ett försök eller befinner sig i omedelbar fara:

Lämna inte personen ensam.
Ring 112 eller åk till en psykiatrisk akutmottagning.
Försök om möjligt att minska tillgången till sådant som personen kan skada sig med – utan att utsätta dig själv för fara.

För sjukvårdsrådgivning, ring 1177. Läs mer hos 1177

Stöd och hjälp

112 – vid akut fara.
1177 – sjukvårdsrådgivning och vägledning till rätt vård.
Mind Självmordslinjen: 90101 – telefon och chatt för personer med självmordstankar och närstående.
Hjälplinjen: 90390 – anonymt professionellt stöd för vuxna.
Bris: 116 111 – stöd för barn och unga via telefon, sms och chatt.

Du behöver inte vara expert för att göra skillnad. Det viktigaste är att du ser, frågar, lyssnar och hjälper personen vidare.