En bild säger mer än tusen ord, sägs det men har mentala bilder någon betydelse när det gäller suicidialitet? I en nyligen publicerad studie har psykiatrikern och doktoranden Anna Maria Nilsson tillsammans med kollegorna Margda Waern, Anna Ehnvall och Ingela Skärsäter undersökt betydelsen av mentala bilder i akuta suicidala episoder, alltså situationer där suicidrisken är överhängande.

– Traditionellt i kliniska bedömningar frågar man oftast efter suicidtankar och då får man svar på verbala tankar. Men de allra flesta tänker i bilder och en del personer mer än andra. Frågar man efter bilder får man andra svar som kan innehålla mer detaljerad information, berättar Anna Maria Nilsson.

Mentala bilder innefattar alla former av sinnesintryck

Mentala bilder innebär allt från flyktiga sinnesintryck, statiska scener till tillbakablickar på tidigare händelser eller händelser som ligger i framtiden. Det innefattar alla former av sinnesintryck, det kan vara visuella bilder, ljud, lukter och kroppsliga förnimmelser. Mentala bilder har större påverkan på känslor än verbala tankar och en stark påverkan på framtida beteende. I idrottspsykologi har man till exempel länge vetat att visualisering kan vara en kraftfull metod för att påverka resultatet.

Tidigare forskning på området är inte särskilt omfattande och Anna Maria Nilsson och hennes kollegor såg ett behov av att göra en kvalitativ undersökning där de mer i detalj undersökte betydelsen av mentala bilder hos personer som gjort suicidförsök.

Studien innefattar djupintervjuer med åtta personer som fick beskriva mentala bilder de haft i samband med att de varit akut suicidala.

– Alla deltagare uppgav att de upplevde mentala bilder i samband med akuta suicidala episoder och de framstod ofta som väldigt verkliga och övertygande, både plågsamma och lugnande mentala bilder. De kunde dyka upp plötsligt som enstaka bilder eller som filmer, berättar Anna Maria Nilsson.

Två kategorier av mentala bilder

Resultatet visade att det gick att kategorisera de mentala bilderna i två grupper utifrån vilken effekt de hade på personen; en grupp av bilder som innebar ett närmande mot suicid och en grupp som fjärmade personen från suicid och som på så vis var suicidpreventiva. Nästan alla deltagare hade båda typer av bilder.

Exempel på bilder som innebar ett närmande mot suicid var påträngande bilder som upplevdes som hot som närmade sig, vilket resulterade i en känsla av kontrollförlust. Det kunde också vara framåtblickande bilder där personen såg framför sig att hen tagit livet av sig och upplevde det som en bra lösning. En ytterligare variant var bilder som egentligen skildrade något positivt men där känslan var att detta var otillgängligt för personen.

De suicidpreventiva bilderna kunde till exempel vara en framåtblick till det egna självmordet och att det tydligt framkallade känslan av att inte vilja ta livet av sig eller bilder på familjemedlemmar eller husdjur som stärkte känslan av att vilja leva.

– Det var också tydligt att det inte gick att direkt avgöra vilka bilder som innebar ett närmande mot suicid och vilka som var fjärmande, det var individuellt. Det viktiga är vad bilderna betyder för individen och för att få fram det krävs ett förtroendefullt samtal, säger Anna Maria.

Bilderna ger en bild av hur någon tänker

Resultaten från den här studien kan vara viktiga för till exempel behandlare och för personer som lever med en återkommande suicidalitet:

– Deltagarna i den här studien hade aldrig tidigare fått frågan om mentala bilder. Genom att de här fick frågan så satte de ord på upplevelsen, vilket ledde till en ökad medvetenhet som de kan ha nytta av för att hantera liknande situationer, säger Anna Maria.

Hon menar också att den hjälpsamma potentialen som finns i en del bilder kan förstärkas om man gör dem mer tillgängliga, realistiska och konkreta. Så ett sätt att förebygga suicid är att man vidareutvecklar de positiva bilderna på olika sätt.

– Studien visar att de mentala bilderna har betydelse, man får en bild av hur personen tänker i situationen och det blir ett sätt att förstå hur man kan undvika suicidförsök i framtiden.

Här kan du läsa artikeln ” The Meaning of Mental Imagery in Acute Suicidal Episodes:A Qualitative Exploration of Lived Experiences”