I 25 år har SPIV arbetat med att förebygga självmord. Under den tiden har föreningen gått från att vara ett regionalt nätverk till att idag vara en förening som arbetar nationellt med att bland annat med att sprida kunskap om Psykisk livräddning.

– SPIV har spelat en stor roll i att förändra attityder kring suicidalitet, säger Else-Marie Törnberg som varit aktiv i föreningen sedan 1998, bland annat som tidigare verksamhetschef.

När Else-Marie Törnberg för första gången 1998 kom i kontakt med SPIV, eller Västsvenska nätverket för suicidprevention som det hette då, upplevde hon en organisation där allas erfarenheter var värdefulla och där alla fick komma till tals. Två år tidigare hade hon mist sin brorson som tagit sitt liv. Ur sorgen växte en drivkraft att vilja förändra och arbeta för att minska självmorden.

Från statligt håll fanns vid den här tiden inget riktigt intresse att satsa på suicidprevention. När en grupp forskare 1995 la fram ett förslag till nationellt program för suicidprevention fick man inget gehör från Regeringen.

– Kom tillbaka när frågan är mer på agendan, var det svaret man fick, berättar Else-Marie.

Naturligtvis fanns det många runtom i landet som tyckte att frågan i allra högsta grad var på agendan. På initiativ av NASP startades därför sex regionala nätverk för suicidprevention där det Västsvenska nätverket var ett. Nätverket samlade människor som på ett eller annat sätt kommit i kontakt med suicidalitet, antingen genom sitt yrke eller som privatpersoner. De hade regelbundna träffar där de utbytte erfarenheter och kunskap. Suicidforskaren, psykiatrikern och föreningens grundare professor Jan Beskow gjorde starkt intryck minns Else-Marie.

– Jan fångade upp det som sades på träffarna och använde det i sin forskning. Jag blev imponerad av att en forskare på så hög nivå kunde förmedla kunskap så lättillgängligt och jag kände att det jag sa också var viktigt.

Svenska kyrkan bad om ursäkt

En viktig händelse under Else-Maries första tid i SPIV var när hon och professor Jan Beskow lyckades få till ett möte med biskopen i Göteborgs stift för att prata om suicidprevention.

– Biskopen medgav att kyrkan var skyldig till att många känt sig utestängda från kyrkan på grund av suicid och Svenska kyrkan bad om ursäkt. Det blev ett återupprättande för människor som var berörda av suicidalitet. 

En annan händelse där SPIV spelade en viktig roll var när föreningen 2007 arrangerade en nationell konferens om suicidprevention där dåvarande socialministern Maria Larsson deltog. 

-Hon var märkbart berörd av de erfarenheter som togs upp på konferensen och i sitt tal berättade hon att hon ville ha en nollvision för suicid. Under 2008 antogs också en nollvision för suicid av Riksdagen, minns Else-Marie Törnberg.

Tabu kring att prata om suicidalitet

Synen på suicid och suicidprevention har förändrats under de 25 år som SPIV funnits, menar Else-Marie. Rädslan för att prata om suicidalitet finns fortfarande men den var starkare för 25 år sedan minns hon. 

-Jag minns hur jag berättade i lokalradion att jag arbetade med suicidprevention. Det gav mig hjärtklappning och jag tänkte ”tänk om jag sätter igång något hos någon”. Att till och med jag som arbetade med frågan kunde känna rädsla för att prata om det säger något om hur starkt tabut var då.

Tabut kring att prata om suicidalitet finns fortfarande kvar i samhället, men idag är det fler och fler som förstår att det går att göra något för att förebygga suicid, menar Else-Marie. 

Hon är övertygad om att SPIV har spelat en roll i den förändringen. Det har skett genom ett träget arbete för att sprida kunskap om suicidprevention. 2008 skapade Jan Beskow utbildningskonceptet Psykisk Livräddning. Några år senare fick SPIV ett stort uppdrag av Västra Götalandsregionen att hålla breddutbildningar för all personal i primärvården och efter det även för personal i Göteborgs stad inom socialtjänst och äldreomsorg. Det är två uppdrag som SPIV fortfarande arbetar med.

Större intresse för suicidprevention idag

Idag är det nog få politiker som skulle säga att suicidprevention inte är på agendan. Sedan några år tilldelas kommuner och regioner statsbidrag för att arbeta med suicidprevention specifikt.

– SPIV jobbar mycket mer i medvind nu är tidigare. Vi märker att suicidprevention är på mångas läppar och där har SPIVs arbete genom åren haft effekt, berättar SPIVs verksamhetschef Maria Nyberg.

Under 2023 kommer förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som till skillnad från den tidigare kommer ha en bättre styrning och uppföljning. Detta är något som SPIV arbetat för länge. Framöver är SPIV:s fokus att försöka nå fler människor med kunskap om Psykisk Livräddning.

–  Vi vill nå grupper som vi inte når idag, till exempel människor i särskilt utsatta områden. Vi vill också jobba mer riktat mot män som ju står för 70 procent av alla suicid, berättar Maria Nyberg.

Fakta: Viktiga nedslag i SPIVs historia

• 1997 Västsvenska nätverket för suicidprevention bildas och ombildas sedan till en förening av bland andra professor Jan Beskow.

• 2007 Västsvenska nätverket för suicidprevention är huvudarrangör för den nationella konferensen om suicidprevention

• 2010 Föreningen byter namn från Västsvenska nätverket för suicidprevention till Suicidprevention i Väst.

• 2012 SPIV lanserar Livlinan en av de första stödsajterna för unga som är anhöriga till någon med psykisk ohälsa.

• 2013 SPIV samarbetar med NASP under pilotprojektet av MHFA (Mental Health First Aid)

• 2013 SPIV tilldelas VG-regionens första folkhälsopris för stödsajten Livlinan.

• 2015 SPIV får i uppdrag av VGR att breddutbilda all personal inom primärvården.

• 2016 Informationskampanjen Steg för Livet lanseras på uppdrag av Västra Götalandsregionen.

• 2017 SPIV arrangerar den nationella konferensen för suicidprevention med över 900 deltagare.

• 2019 SPIV genomför den första studiecirkeln för personer med suicidalitet i Sverige.