Vem tar sitt liv?

Suicidrisk – vad vi vet

Det går aldrig att säkert säga om en människa kommer att ta sitt liv. Men forskning och statistik visar att vissa grupper löper större risk än andra.

Ålder

Självmord är vanligare bland äldre än yngre. Samtidigt är det den vanligaste dödsorsaken för män under 44 år och den näst vanligaste för kvinnor i samma ålder. Bland ungdomar ser vi dessutom en oroande ökning. Unga gör också fler självmordsförsök än äldre, och tidigare försök är en stark riskfaktor.

Kön och identitet

Män tar sitt liv mer än dubbelt så ofta som kvinnor, men kvinnor gör fler försök. För personer som inte identifierar sig inom den heteronormativa ramen är både självmordstankar, försök och självmord vanligare än i befolkningen i stort.

Hälsa och livssituation

Självmord är vanligare bland personer med allvarliga psykiska tillstånd, särskilt de som påverkar känslor, verklighetsuppfattning och förmågan att hantera stress. Alkohol och droger ökar också risken. Även uppväxt, ekonomi, arbete, relationer och tillgång till vård spelar stor roll. En otrygg livssituation kan öka risken för självdestruktiva handlingar.

Viktigt att komma ihåg

Statistik kan hjälpa oss att förstå riskgrupper och sätta in riktade insatser. Men vi kan aldrig förutsäga framtiden för en enskild person.
Suicidprevention handlar inte bara om siffror – utan om att lyssna, uppmärksamma förändringar och ta signaler på allvar, även när de inte uttrycks i ord.

 

Uppgifterna på den här sidan är hämtade från följande källor:

 

 

Litteraturtips:

 

  • Gagnér Jenneteg, Filippa m.fl (2018) Handbok för livskämpar, Libris.
  • Nyberg, Ullakarin (2018) Suicidprevention i praktiken, Natur & Kultur.
  • Beskow, Jan m.fl. (2013) Suicidalitet som problemlösning, olyckshändelse och trauma, Studentlitteratur.
  • Nyberg, Ullakarin (2013) Konsten att rädda liv – om att förebygga självmord, Natur & Kultur.
  • SBU (2015) Instrument för bedömning av suicidrisk. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 242.
  • Vahlne Westerhäll, Lotta (2014) Suicidnärhet – medicinsk vård och behandling i ett rättsligt perspektiv, Studentlitteratur
  • VGR (2016) Regional medicinsk riktlinje: Utredning/behandling av akut suicidalitet hos vuxna
  • Ottosson, Jan-Otto m.fl. (2017) Akut Psykiatri, Liber
  • Michel & Jobes (2010) Building a Therapeutic Alliance with the Suicidal Patient, APA